Hej!

Ikväll skriver jag om ett ämne jag inte skrivit om i någon av de 5 bloggar jag haft sen 2007, då jag började blogga. Och jag har faktiskt knappt pratat om det i verkliga livet heller. Jag tycker det känns lite tabu, vet inte varför men så har jag upplevt det. Ämnet jag tänker skriva om är organdonation. Vet inte ens om det heter så men tror nog ni fattar vad jag menar.

 

När jag var mindre så var jag faktiskt helt emot det, när det kom till min egen kropp. Vad andra vill och gör, har jag aldrig riktigt brytt mig om. Alla gör vad de vill liksom, deras liv. Iaf! Jag var emot det för det av den anledningen att det är min kropp, mina organ och hela den visan men sen när jag blev lite äldre så började jag tänka, varför ska mina organ ligga och bli maskföda och ruttna bort när de kan rädda någon annans liv? Så då fyllde jag i ett sånt där kort som kan lägga i plånboken där jag sa att jag donerar allt förutom hy och ögon. För det vill jag inte "ge bort". Det kan man ju tycka vad man vill om, men det är två saker jag verkligen inte kan tänka mig att begravas utan. Däremot skulle jag aldrig vilja donera min kropp till vetenskap eller forskning. Där drar jag gränsen för min egen del. Jag vill bli begraven och va del av livets och efterlivetsgång, inte ligga på något bord och exprementeras på. Men det är hur jag känner.

Är det något ni skulle vilja?

Tell meee :)