O n e . Y e a r . W i t h . Y o u .

(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Idag firar vi ett år tillsammans! Något vi väntat på länge. 
Jag kan inte komma ihåg ett liv utan oss, en tid då vi inte delade en säng ihop varje natt, skrattade, reste, åt eller en tid då vi inte ens fanns i varandras liv. 
 
Att fira ett år ihop är något jätte stort för oss båda. För min del är det ett pyttelitet bevis på hur länge vi varit VI. Ett bevis på hur länge vår kärlek funnits och bara ett av många år vi kommer spendera ihop som gifta. 
 
Vi har alltid sagt, alltså verkligen redan från vecka två typ, att det känns som vi varit tillsammans så himla länge. När vi hade varit tillsammans en månad kändes det som ett år!
Detta året har känts som tio och det kommer nog alltid kännas så när man spenderar sitt liv med sin soulmate och sitt livs kärlek.
 
Ni som känner mig vet att jag är värdelös på att uttrycka mig i tal när det kommer till känslor och sådär. När det kommer till skrift däremot har jag mycket lättare att uttrycka mig så ska försöka göra det nu. 
 
Vår kärlek började med den stelaste dejten jag varit på i hela mitt liv. Det blev hastigt bestämt att vi skulle ses samma dag som J kom hem från Libanon och att vi skulle gå ut och äta för det hade ingen av oss gjort ännu. 
 
Detta är dock en lögn! Jag hade redan lagat klart stuvade makaroner och köttbullar och skulle precis sätta mig och äta när J skickade och frågade om jag hade ätit.
Något fick mig att ljuga och säga att jag inte hade gjort det och så blev det bestämt att vi skulle ses och käka.
Detta vet inte ens J men bjuder på den hemligheten ;) 
 
J kom iallafall och hämtade mig och direkt när jag såg honom blev jag nervös. 
Vi hade trots allt inte känt varandra särskilt länge. Inte mer än en månad och nu skulle vi på dejt.  
 
Vi gick till Alléterrassen och käkade pizza i gassande sol. Jag hade självklart inte sagt att jag hatar pizza när J frågade vad jag ville äta. Men jag sa hellre ja till pizza än att chansa på att han skulle välja något jag hatar mer. 
 
Ett tag senare berättade jag att jag hatade pizza och J berättade att han inte ens var hungrig när vi skulle äta. Båda ville bara vara med den andre och gick med på vad som helst för att få göra det. 
 
Sen började världshistoriens mest pinsamma dejt. 
Fatta mig rätt nu, det var ingenting någon av oss gjorde eller sa utan det var bara stämningen. Jag var sjukt stel för att jag var nervös för att det skulle bli konstigt på jobbet oavsett hur dejten skulle gå och J blev akward för att han märkte att jag var det. 
 
Dejten slutade i alla fall jätte bra och idag är vi förlovade och ska gifta oss nästa år. 
 

J är min bästa vän, han är min trygghet, han är min glädje och han är min nutid och framtid. Jag har många gånger tänkt att jag hade velat att han även skulle varit min dåtid. Att han skulle kommit tidigare så jag hade fått börja mitt liv med honom tidigare för att allt innan oss (när det kommer till kärlek såklart) känns konstigt och fel. Men samtidigt är jag glad att vi hittade varandra nu, så man vet hur mycket mer värdefullt det vi har är. 
 
Vi är varandras motsatser på många sätt. J är mer barnslig. På både gott och ont. Han kommer bli världens bästa pappa för han verkligen har barnasinnet kvar! Jag däremot är mer konkret och praktiskt, haha. Jag tycker om ordning och reda. Jag uppskattar mycket humor på alla nivåer men mer beroende på humör. Ibland kan jag vilja sitta och sjunga med till alla Disneylåtarna men ibland vill jag bara sitta tyst och lyssna. 
 
J är väldigt kärleksfull, både med tal och med skrift. Jag har aldrig varit med om att någon hör av sig för att säga att den saknar mig eller älskar mig innan J. Han överraskar mig med blommor, presenter och middagar. 
Just överraskningar är något vi båda älskar att göra för varandra och jag längtar tills september när hans födelsedag kommer, Hihi. 
 

Detta året har varit det bästa i hela mitt liv och det är MYCKET för att jag fått spendera det med J. Under denna tiden har vi hunnit med så mycket! Blivit sambos, flyttat, rest utomlands två gånger, förlovat oss och nu nästa äventyr: att gifta oss. 
 
Jag ser verkligen fram emot år nummer två och alla år vi har framför oss. Ingen gör mig så lycklig som han och att veta att jag ska få gifta mig med mannen som jag bara efter någon vecka in i relationen beskrev som "mannen i mitt liv" är den bästa känslan i hela världen
 
X
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0